För ett barn kan sjukdom och sjukhusvistelser innebära en vardag fylld av nya miljöer, okända människor och behandlingar som barnet inte själv kan styra över. Undersökningar, mediciner och medicinsk utrustning kan vara svåra att förstå och lika svåra att förklara.
Leken kan då få en viktig funktion. Genom lek kan barnet utforska det som händer, uttrycka känslor och göra en främmande situation mer begriplig.
Leken som barnets språk
Barn har inte alltid orden som krävs för att beskriva oro, rädsla eller svåra upplevelser. I stället kan känslor och erfarenheter komma till uttryck genom leken.
När ett barn leker "sjukhus" behöver barnet inte förklara exakt hur det känner. Berättelsen kan i stället gestaltas av dockan.
Dockan kan vara rädd inför en undersökning, behöva medicin eller bli tröstad efter en behandling.
Leken ger barnet möjlighet att närma sig det svåra i sin egen takt. Händelser kan upprepas, förändras och få nya slut. Sådant som barnet tidigare har upplevt passivt kan bli något som barnet själv får påverka.
Vad är lekterapi och terapeutisk lek?
Begreppen lekterapi, terapeutisk lek och medicinsk lek används på olika sätt. Formell lekterapi är en behandlingsform som genomförs av utbildade yrkespersoner. Terapeutisk eller medicinsk lek inom barnsjukvården kan bland annat användas för att förbereda barn inför undersökningar och hjälpa dem att bearbeta upplevelser från vården.
Barnet kan exempelvis få undersöka en docka, sätta på ett plåster, använda en låtsasspruta eller leka igenom en behandling. Genom att först utföra momentet på dockan kan barnet få en tydligare bild av vad som ska hända och möjlighet att ställa frågor.
Leken ersätter inte medicinsk eller psykologisk behandling. Den kan däremot fungera som ett stöd för barnets förståelse, delaktighet och känslomässiga bearbetning.
När rollerna vänds
Ett barn som lever med sjukdom hamnar ofta i rollen som den som blir undersökt, hjälpt och omhändertagen. I dockleken kan rollerna vändas.
Barnet får vara den som undersöker, fattar beslut, tröstar och tar hand om någon annan. Det är barnet som bestämmer vad dockan känner, vad som ska hända och när behandlingen är färdig.
eken skapar ett utrymme där barnet får agera och bestämma. Det kan ge en upplevelse av kontroll och handlingsförmåga i en vardag där många beslut annars fattas av vuxna.
Vad visar forskningen?
Forskning om lek inom barnsjukvården visar lovande resultat, särskilt när det gäller oro och negativa känslor i samband med sjukhusvistelser och medicinska behandlingar.
I en studie med 304 barn mellan 3 och 12 år uppvisade de barn som fick delta i sjukhusbaserade lekinsatser mindre oro och färre negativa känslor än barn som fick ordinarie vård. Studien publicerades i BMC Pediatrics.
Dockan som mellanhand
Dockan kan fungera som en mellanhand mellan barnet och det som är svårt att prata om. I stället för att beskriva sin egen rädsla kan barnet visa att dockan är rädd. Genom att trösta dockan kan barnet samtidigt utforska vad trygghet och omsorg innebär.
Dockleken kan också ge vuxna en möjlighet att lyssna och få syn på barnets frågor. Det viktiga är att ge barnet tid, material och utrymme att styra berättelsen. När en vuxen deltar behöver barnets initiativ stå i centrum. Leken förlorar en del av sin funktion om den vuxne bestämmer vad dockan ska känna eller hur berättelsen ska sluta.
Betydelsen av inkluderande dockor
För att ett barn ska kunna gestalta sin egen vardag behöver leken rymma olika kroppar och erfarenheter. En docka med exempelvis diabetessensor, hörapparat, PEG eller ärr kan göra det möjligt att inkludera sådant som annars sällan syns bland leksaker.
Inkluderande docklek handlar om vilka roller barnet får möjlighet att inta. I leken kan barnet få vara den som förstår, bestämmer, agerar och tar hand om någon annan. Det är där dockleken kan få sin särskilda kraft: barnet får skapa en egen berättelse om det som händer och själv bestämma hur den ska fortsätta.